I Budapest hittar vi både fryst vatten att åka skridskor på och ångande varmt vatten att bada i trots att det är vinter och bara är 2 grader varmt ute. Det är häftigt att veta att Ungern flyter på ett underjordiskt hav av termiskt vatten som går att bada i, i stadens många termiska ute-pooler. Vi var på väg tillbaka till Prag från Egypten och funderade på om det fanns något roligare sätt att åka tillbaka på än att flyga direkt. Då hittade vi ett billigare flyg till Budapest istället och tänkte att vi kunde stanna där ett par dagar och ta tåget sen istället.
Vår lilla film om Budapest. Här kan du se hur häftigt det är bada i de varma termiska baden utomhus på vintern!
Öken-flygplatsen Ovda ligger mitt ute i ingenstand. Det är en billig flygplats att flyga till om man ska till Röda havet. Det finns också en underjordisk stad under och den används annars som militär flygbas fick vi veta.
Budapest var vackert jul-dekorerad.
Familje-bild vid Hjältarnas torg. "Vi gör fula grimascher eller hoppar!" sa jag. Det var bara jag som gjorde såklart..
Parken vid Hjältarnas torg har roligt målade bänkar.
Ångande ankdamm har jag aldrig sett någon annanstans. Vattnet var kanske 25 grader varmt eller så.
Szechenyi
Eftersom vattnet här är så speciellt finns det många ställen att bada på. Vi bodde nära det fina badet "Szechenyi" som är 100 år gammalt och det kanske mest populära. Här trängs både turister och Budapest-bor. Vi hörde alla möjliga slags språk talas. De som verkade bo här hade på sig vintermössor eller badmössor och spelade schack på de klassiska stenborden längs med kanten. Med sig hade gubbarna också öl och picknick i yogurt-burkar hemifrån.
Stämningen var magisk när solen tittade fram mellan molnen och man såg ångorna dansa i solstrålarna.
Det fanns olika temperaturer. Den skönaste poolen hade 37-38 gradigt vatten.
Vi hämtade ut våra tåg-biljetter till Prag på tågstationen Nyugati. Liksom många byggnader i Budapest var också i pampig stil.
Här fanns en julgran och ett märkligt gulaktigt ljus.
En dekorerad cykel utanför en blomster-affär på vår promenad.
På morgonen innan vi tog tåget begav vi oss till skridsko-banan "City Park" bakom hjältarnas torg. Den är en av de största och äldsta i Europa. I bakgrunden syns slottet Vajdahunyad.
Det här är definitivt den tjusigaste McDonaldsen vi har varit på. Den ligger alldeles intill Nyugati-tågstationen.
Här åker man med trådbussar, tunnelbana, vanlig buss eller taxi. Uber har förbjudits här tyvärr.
Vi hade bara 2 nätter i Budapest och en och en halv dag att utforska staden på. Det finns bara ett visst antal energi-poäng att utnyttja när man blir väckt hela natten av en bebis så vi bestämde oss för att ta det väldigt lugnt och bara göra dessa två saker. Det kommer finnas fler tillfällen att återvända till Budapest och då kan man bland annat gå till fängelse-hålan där Drakula kanske hölls fången. Detta och mer finns på vår att-göra-lista till nästa gång. Nu när vi vet att det finns ett direkt-tåg mellan Budapest och Prag som tar mindre än 7 timmar så blir det lätt hänt att det blir en resa dit igen. Här nedan finns en mycket lärorik kort video om Ungern. Jag har frågat mig hur det kan vara så att de pratar ett för mig så konstigt språk som inga grannländer talar. Där finns svaret!
Vi flyr undan vintern, städning och det eviga fixandet hos en familj på 5 personer till röda havet! Här får pojkarna snorkla bland korallrev för första gången, vi kan koppla av lite och har mycket skoj med undervattenskameran.
Efter att ha lämnat Polen tidigt på morgonen landade vi efter 4 timmar i ett soligt och vindstilla Israel. Här finns den billiga flygplatsen Ovda som egentligen är en militär flygbas med en underjordisk bosättning. Den ligger mitt ute i öknen ungefär en timme från Eilat. Eilat är en dyr och stökig stad vid Röda havet så vi hade inga planer på att vara där utan tog oss till Taba Heights som är en låtsas-stad byggd för turister i Egypten. Gränsen ligger ganska nära men ändå tog det flera timmar att ta sig dit från flygplatsen. Anteckning till mig själv: Hoppa inte på billig transfer-buss. Ta dyr taxi istället så slipper man åka runt bland alla hotell som folk ska droppas av på!
Gränsen ligger vid den lilla Egyptiska staden Taba. Man får gå igenom Israels passkontroller och ett ingenmansland och sedan gå till den Egyptiska passkontrollen. Vi fick stanna kvar ganska länge för de verkade tro att vår undervattenskamera var något farligt så vi fick vänta ett bra tag tills att vi blev släppta. På andra sidan tog vi en taxi till Taba Heights där vi bokat in oss två veckor för att snorkla och dyka vid revet, bada i de uppvärmda poolerna och äta god mat från en stor buffe. Men det var inte som utlovat så vi lämnade det efter 2 dagar.
Vi tog oss istället till Mövenpick som vi var på i 3 veckor för två år sen. Vi ville egentligen utforska nya korallrev men eftersom det förra hotellet var en fail så satsade vi på något som vi visste funkade istället. Korallrevet här ligger alldeles vid stranden och är full av fisk.
Kolla in filmen! Vi hade med oss en billig kopia på en go pro-kamera. Vi är amatörer men jag tror det blev rätt bra ändå. Några av fiskana var riktigt gulliga och kikade rakt in i linsen.
Dagarna präglades av simning i den uppvärmda inomhus-poolen med pojkarna, snorkling i korall-revet en eller två gånger om dagen, room-service-mat till lunch eftersom det var lättare att äta där med en liten bebis, lite jobb och härliga promenader längs stranden.
Henry på Ovda-flygplatsen. Han ser ut som en riktig liten amish-kille, eller hur?
Poolen på Bay view var iskall.
Stranden på Mövenpick är makalöst vackert. Det är bra med privata stränder för då tas de om hand. Det fanns nästan inget skräp och korall-revet var nästan oskadat.
Den stora poolen här var inte heller uppvärmd men det fanns faktiskt en som var uppvärmd som var inomhus.
Det är faktiskt bättre tycker jag. För då behöver man inte smörja in sig i en massa solkräm. Vi tog med oss två flaskor men använde knappt något alls eftersom vi undvek solen när den var som starkast.
Paul firade sin 41-årsdag här och jag beställde en tårta gjord av 100% nötkött eftersom han, trots mina invändningar, har börjat med en köttätar-diet. Tårtan var såklart dekorerad med en bitcoin-logga av oliver!
Till födelsedagen bokade jag en båtutflykt till Salah el din-citadellet, som är ett slott på en ö med mina korallrev runtom.
Winston snorklade för första gången på djupt vatten och tyckte att det var jätte-häftigt. Henry tyckte det var för kallt.
Rum-service är perfekt för en barn-familj. Då behöver man inte bry sig om bordsskick och kan lägga ner bebisen. :)
Samsovning med en bebis som vaknar med jämna mellanrum och barn som snurrar runt i sömnen är mysigt men inte vidare bekvämt.
Här, vid vägen, finns världens absolut bästa kyckling-restaurang. Vi gick bara hit en gång för högtalarna sprakar alldeles för högt av religiösa hyllningar och det är lite för mycket stök med en liten bebis.
Solnedgångarna här var ljuvliga.
Tänk om våra barn hade gått i skolan. Då skulle de inte kunna uppleva såna här saker. Pojkarna är bara 5 och 7 men är trots allt rätt modiga att de vågat snorkla bland reven på ganska djupt vatten. De har lärt sig massor, både om vad som finns under och ovanför vattnet. Det här hotellet passar utmärkt för att hålla en retreat på så jag ordnar gärna något för oss oskolare och hemskolnings-intresserade om intresse finns!
Sent på kvällen kom vi fram till Sopot efter att ha åkt tåg i nästan 10 timmar. Sopot är min favorit-stad i Polen som halva min familj kommer från. Det är en gammal kurort som har en lång strand och en mysig gågata som kantas med många bra restauranger och caféer. Vi brukar normalt bo hos min mamma men hon hade problem med sin lägenhet så denna gång checkade vi på Novotel som ligger alldeles vid stranden. Hotellet har pool och riktigt bra standard så vi tänkte att vi lika gärna kunde göra det festligt. Poolen här är perfekt för barn. Den är varm och ganska liten. 50 cm djup på den ena sidan och sluttar tills att det blir 2m.
Stranden här är underbar att gå på. Det gör inget att det är kallt. Sålänge det inte regnar går det utmärkt att ta långa promenader.
Utsikt från rummet över Gdansk-bukten.
Jag har mys-stund med Edward medan pojkarna badar.
Det är en lång promenad in till centrum men det gör inget när det är såhär fint.
De här fiskebåtarna har funnits här sålänge jag kan minnas.
Min snart 99-åriga mormor med sina 3 barnbarnsbarn.
Det är roligt att plocka snäckor.
Jag älskar färgerna i skymningen. Vi går alltid på White Marlin som är en jättetrevlig barnvänlig restaurang vid havet.
Här finns det en modell av Titanic. Det är här Henrys intresse väcktes. Men han säger att modellen har fel flagga och det stämmer.
Vi spenderade ett par fina dagar här med mormor och morbror och sen begav vi oss mot flygplatsen för vår kommande flight söderut.
Kroměříž är en stad som ligger i östra Tjeckien i Moravien. Den plundrades 1643 under det 30-åriga kriget av Sveriges armé. Idag syns inga spår av plundringen. Stadens torg omges av pastellfärgade söta hus och härifrån ser man också Kroměříž-palatset med sitt ståtliga torn. Kroměříž finns med i Unescos världsarvslista. Inte så konstigt. Det är verkligen vackert här.
Men hur hamnade vi här? Jo vi hamnade här av en slump såklart. Som vanligt försöker vi alltid hitta nya vägar att resa och kombinationen av att jag ville visa Edward till min snart 99-åriga mormor i norra polen och behovet av lite värme och upptäckten av ett mycket billigt flyg söderut som gick från Gdansk gjorde att klurade på hur vi kunde ta oss dit på ett nytt sätt. Genom Rome2rio hittade vi ett tåg från Wien som gick direkt till Sopot i norra Polen där mina släktingar bor. Tåget gick genom östra Tjeckien via en industristad som heter Přerov. Det här skulle bli Edwards första resa. Vi hade tålmodigt väntat på hans pass vilket tog ungefär 3 månader sedan födseln med all byråkrati.
Jag åkte till tågstationen i Prag och köpte biljetter till Přerov och till Sopot. Vid närmare undersökning såg vi att Přerov såg riktigt trist ut och att det inte skulle finnas något att göra där. Vi skulle behöva spendera natten där innan den långa tågresan som skulle gå genom hela Polen från söder till norr. Vid närmare studering av kartan såg vi att staden Kroměříž låg nära. Namnet klingade bekant. Jag hade läst om den på någon hemsida om turism i Tjeckien.
Nästa tågstation låg ganska nära Kroměříž så vi beslöt oss på att chansa och "missa" rätt station och bokade ett hotell mitt på torget där.
På Hlavni Nadrazi (stora stationen) i Prag finns det en minnesplats för de barn som räddades undan i kriget på tågen.
Henry har blivit intresserad av stil. Han strävar efter att vara och klä sig som en "gentleman".
Det här är Edwards första tågresa. Han var mycket intresserad av det som rörde sig utanför fönstret.
När vi kom fram var det sent.
Staden var klädd i ett tjockt dimmoln.
Vi vaknade till den här utsikten.
Det var roligt att leka med den lilla snön som fanns.
En annan vy från torget.
Přerov var som förväntat en ful stad men det fanns iallafall ett roligt tåg utanför tågstationen och mittemot stationen fanns det en second hand affär där vi kunde köpa billiga varma kläder då Henry glömt sin fleece-tröja och halsduk i Prag.
I väntan på tåget. Jag behövde ta ut Edward för att potta honom. Han fick vänta tills tåget kom
Det här var en lååång tågresa. Det blev många turer till restaurangvagnen under de 9,5 timmar som vi reste.
