En berättelse om födelse på resande fot - Del 3 - Amning och bröstmjölks-donation

När man har 3 barn är det väl ganska förutsägbart hur man ska amma den 3:e så det är inga konstigheter alls men jag har haft väldigt mycket överproduktion och har fått trixa med det också. Med mellanbarnet ammade jag två barn samtidigt som jag också donerade mjölk, ungefär 400 ml om dan, till mjölkcentralen (!). Donera mjölk gjorde jag också med den första. Så jag behövde hitta en mjölkbank här i Tjeckien eller någon annan som ville ha min extramjölk. För vid dag 3 började mina bröst bli spända och dag 4 fanns det ett spår av mjölk efter mig vart jag än gick då brösten hade så mycket att de sprutade hela tiden och de var för spända för att kunna ha ens en amningsbh på. Jag använde faktiskt tygblöjor för det allra värsta :D.

Efter att ha annonserat ut i Facebookgrupper att det skulle finnas gratis mjölk till den som behövde och jag inte fick något gensvar undersökte jag än en gång om möjligheten att donera till sjukhuset. Systemet är ganska krångligt här och jag hade hört av andra att det är så jobbigt att donera mjölk att det nästan inte är någon som gör det.

Vi besökte sjukhuset Podoli för att försöka få vår son undersökt som vi fött hemma (läs i del 2 om detta) och för att få honom registrerad men fick där veta att vi inte tillhörde sjukhuset alls längre eftersom han fötts hemma. Lite besvikna över att vi gjort två resor i onödan dit tänkte jag att man lika gärna kunde undersöka hur krångligt det verkligen var att donera mjölk.

I Sverige är det ju bara att låna pump och leverera? Det enda jobbiga är att sterilisera pumpdelarna och att hålla 100% rent med en liten bebis (vi har dessutom pottat alla tre). Relativt lätt som en plätt är det iallafall och trevligt att få rätt så bra betalt också för besväret. Här verkade det som om personalen inte riktigt visste hur det fungerade och vem som hade ansvar så sjuksköterskan ringde runt ett tag och skickade oss sedan till avdelningen med nyfödda bebisar där jag fick träffa personalen i deras fikarum.

Det var en äldre dam med kort hår och glasögon som pratade ganska bra engelska som berättade att det bara fanns en mjölkbank i Prag och att det knappt fanns någon annan i hela landet. Hon berättade att de bara hade 10 donatorer och att de stackars prematurerna i den näst största staden Brno fick nöja sig med pulvermjölk. De ville hemskt gärna ha fler som donerade för de stackars bebisarna på under 500 gram behövde verkligen mjölken. Så även om deras system var krångligt, de inte ens skulle förse mig med en pump, och det var rätt dåligt betalt (250 czk per liter, ca 90 kr) så gick jag med på det.

Jag fick hålla tillbaka gråten när jag tänkte på de stackars mini-bebisarna. Om de hade tillräckligt gav de till de andra sjukhusen men nu hade de inte tillräckligt för deras eget.

Jag var den första utlänningen någonsin (yippie!) till att donera mjölk där så de fick dubbelkolla vad de skulle göra med mig men det visade sig att det var samma som för vanliga donatorer. Jag fick först visa att jag hade försäkring här, och sedan fick jag lämna papper på alla blodprover jag hade tagit och komplettera med ett till som vi tog i labbet, jag fick också ta ett urinprov och ett bajsprov (vad de nu skulle ha det till :D ), och ett prov i svalget.

Sedan skickades jag genom en vindlig korridor i delen av sjukhuset som höll på att renoveras där det luktade gammal mjölk. Mjölkstället hette "Mlecna Kuchyne" (Mjölkköket). Här fanns ingen semper-ersättning utan de blandade sin egen ersättning här. Jag fick stora glasflaskor på 500 ml i en kasse, och hyrde en Medela symphony dubbelpump i en nätbutik. Det kostar 60 czk per dag.

Jag berättade om hur det fungerade i Sverige och föreslog att de borde erbjuda pumpar och göra det enklare så skulle de få fler donatorer, och fick standardsvaret att det är så här det funkar här och att de har regler. Jaja, då får det väl vara såhär, trist för småbebisarna. Här finns tyvärr inga privata sjukhus. På ett privat sjukhus skulle de till exempel kunna ordna med pump, upphämtning också och kanske en liten frys då skulle de få betydligt mer mjölk och inte till en så stor extra kostnad.

Första leveransen: 3,2 l mjölk, andra ungefär 1,8 l.

Kontant betalning iallafall. All mjölk klarade bakterie-testet. 

Man måste leverera mjölk en gång i veckan. Jag tog en Uber till sjukhuset på andra sidan stan med de tunga flaskorna och spårvagnen hem. Det tar ungefär 1,5 timmar och kostar 150 czk att göra en vända dit. Så jag går plus minus men huvudsaken är att jag inte har ont och sprutar mjölk överallt, att Edward är nöjd, och att de små prematurerna med fördel kan få något bättre än pulvermjölken.

Klusteramning på kvällen. Man får äta när bebis äter.

Läs de andra delarna.

Del 1 - Om graviditet och planering av hemfödsel i ett land där hemfödsel-barnmorskor är rebeller.

Del 2 - En hemlig födsel i vatten hemma 

Del 3 - Bröstmjölksdonation i Tjeckien

Del 4 om tjeckisk byråkrati och en bebis som inte "finns"

Lyssna på en intervju om anarkistiskt föräldraskap

Jag blev uppringd och intervjuad av Kristian och Hanna från den anarkokapitalistiska radiokanalen "Frihetsfaxen.se" häromdagen.  Det blev en mycket intressant diskussion om nära föräldraskap som helt går i linje med äkta anarkism.

Henry - Här ungefär 6 månader gammal. Ammar i bärsjal i skogen medan jag plockar blåbär!

Vi pratar om "unschooling"  som översätts till oskolning på svenska.  Med unschooling menas att barnet styr inlärningen utan någon skolplan.  Föräldrarna har stort ansvar för att stötta barnet som dess mentor.  Genom att lära sig för att man vill lära dödar man inte lusten att lära sig så som skolan gör genom tvång vilket gör att barnet om det har en bra med mentor-förälder får passion och brinner för det han eller hon är intresserad av.

Vi pratar om fredligt föräldraskap där "ickeaggressionsprincipen"  praktiseras där man alltså inte tvingar sitt barn eller använder våld. Om hur anarkism och amning hör ihop.  Det omoraliska med landgränser och att stater bestämmer vem som får bo var.  Och hur man i största utsträckning kan bli fri från det genom att vara "digital nomad".

Lyssna här!

Vattenfall, bärsjals-kultur och unesco-staden Luang Prabang

Nu hade vi nått vårt mål i Laos: Pärlan Luang Prabang med huvudattraktionerna vattenfall, fransk unesco-listad arkitektur samt spännande laotisk kultur. En trevlig överraskning var att se så många pappor bära sina barn i bär-sjalar. Sjal-mys är ju något av det finaste som finns!

Pappa som tröstar ledsen nyvaknad 2-åring i sjal.

Do I have the right to interfere in how other people raise their children?

The child has not chosen to come to the world. It is the parents who have chosen to create the child. The baby can not take care of itself because the parents have the responsibility to take care of their children in a way that enables it to cope when it is fully grown. Children are the next generation of adults who will live together on this planet, and in their turn they will create another generation and carry on the human species because it is our natural instinct to do so.

SOURCE

The non-aggression principle and the responsibility for the child

The non-aggression principle means that none has the right to harm or force anyone to anything. Since you do not own the child and the child owns itself this principle also apply for children. 

This approach does not seem to be any obvious when violence and coercion against children is taking place both visible and hidden in all societies. This doesn't include only physical violence but also psychological violence such as coercion, abuse, shame and punishment, and the lack of meeting the mental and physical needs and necessities.

The non-aggression principle also means that you have the right to defend yourself against other people that is using violence against you. A parent that expose their children to violence in the forms I have mentioned above not only violates the non-aggression principle but also commit a crime as the child can't defend him or herself in the same way as an adult. New borns can for example only express that something is wrong by screaming and crying.

Do you own your children?

I wanted to write about the violence that occurs everywhere against children since it is more or less universally accepted and discuss what I see is the cause of this. It is popular with writings about the flaws in how to look after the children in schools and kindergartens as well as children who are abused at home where the responsibility in principle always is with someone else. So far I can´t remember having seen any article that addresses the issue that highlights the fundamental essence behind the deficiencies. To find out where the flaws really come from we have to find out who it is who owns the child and who is responsible for the child and why they are responsible.

Har jag rätt att bry mig hur andra uppfostrar sina barn?

Om du inte har redan har läst mina artiklar "Vem som äger barnet", och om "icke-aggressionsprincipen" så kan det vara en god idé att läsa dem först.

Barnet har inte valt att komma till världen utan det är föräldrarna som har valt att skaffa barnet. Barnet kan inte ta hand om sig självt, därför har föräldrarna ansvar för att ta hand om sitt barn på ett sätt som gör att det kan klara sig självt när det är fullvuxet. Barnen blir nästa generation vuxna människor som ska leva tillsammans på vår planet, och som i sin tur förmodligen kommer reproducera sig eftersom det är vår naturliga instinkt.  

BILDKÄLLA

Icke-aggressionsprincipen och det egna ansvaret för barnet

Om du inte har redan har läst min artikel "Vem som äger barnet" så kan det vara en god idé att läsa den först.

Icke-aggressionsprincipen innebär att ingen har rätt att skada eller tvinga någon annan till något. Eftersom man inte äger barnet och barnet äger sig självt så gäller denna princip även i förhållande till barnet. Detta synsätt verkar inte vara någon självklarhet då våld och tvång mot barn pågår både synligt och dolt i alla samhällen. Här ingår förutom fysiskt våld även psykiskt våld så som tvång, kränkningar, skam, och bestraffningar, samt brist på att tillgodose psykiska och fysiska behov och nödvändigheter, så som att inte tillgodose barnets behov av närhet och ignorera barnet.

Icke-aggressionsprincipen innebär också att man har rätt att försvara sig mot andra människor som använder våld mot en. En förälder som utsätter sitt barn för våld i form av det jag har nämnt ovan bryter därför mot icke-aggressionsprincipen. Ett barn har dessutom inte möjlighet att försvara sig som en vuxen person, särskilt inte ett spädbarn som inte kan göra något annat än att uttrycka att något är fel genom skrik och gråt.

Vem äger barnet?

Jag vill skriva om det våld som sker överallt mot barn och som är mer eller mindre allmänt accepterat samt diskutera vad jag ser som orsaken till detta. Det är populärt med skriverier om brister i hur man ser efter barn i skolor och förskolor, samt barn som far illa hemma där ansvarstagandet i princip alltid skylls ifrån på andra. Hittills har jag dock aldrig sett någon artikel som tar upp frågan som belyser det mest fundamentala bakom bristerna. För att reda ut var bristerna egentligen kommer ifrån måste vi ta reda på vem det är som äger barnet och vem som är ansvarig för barnet och varför de är det.

Kan det vara "hem" här i Bali?

Jag har inte orkat göra nånting nästan.  Stressen efter Indien,  behöver varva ner och ta det lugnt. Och inatt vaknade Henry många gånger. Det kan inte vara lätt att vara liten,  att inte vara så medveten om konsekvenserna när man inte ätit sin middag eller kissat innan man ska sova. Då måste man tala om det för mamma och pappa hela natten,  och vilja ha saker som inte går att få.

Hittills har vi varit hemma hos tre expatfamiljer,  två av dem har bott här i flera år och en är här pga föräldraledighet.  De bor allihop i fantastiska hus och lever Bali-drömmen. Om man väljer att bo här permanent kan man köpa eller bygga hus billigt på leasad mark,  eller hyra hus long term som man kan inreda billigt med de vackra möbler och dekorer som finns här och som lätt kan specialbeställas. Bor man här lång tid går det att ordna de flesta bekvämligheter som är ungefär på samma nivå som i Europa.

När barnen inte kommer till snön får snön komma till barnen

Så här

Och sen i badkaret också.