5 saker varje ung person borde veta om att skaffa familj

Det som påverkat mig mest i mitt föräldraskap är såklart min egen uppväxt och min egen familj. Jag hade förmodligen inte blivit den jag är med de värderingar jag har om jag inte växt upp så som jag växte upp. Jag vill inte nämna några speciella detaljer förutom att jag aldrig aldrig skulle utsätta mina barn för det jag har gått igenom och det också fanns också en stor risk att jag inte skulle ha blivit förälder överhuvudtaget - så - min strävan efter icke-aggression är en motreaktion till mina egna erfarenheter.

Självklart måste man lära sig genom misstag men en del saker önskar jag att vetat när jag var ung och en del saker har jag upptäckt i efterhand som jag tror skulle vara nyttigt att veta för yngre personer som kanske går i tankar att skaffa familj.

1) Man uppmuntras att skaffa barn "för sent" eller inte alls

Det är inte optimalt att vara förstföderska i 30-års åldern biologiskt sett. Det som gör att man föder barn så sent idag är att man indoktrineras i skolan till att behöva studera länge och göra karriär först - vilket gör att man inte blir färdig med att ha ett jobb som känner att man kan ta föräldraledigt från förrän i slutet av 20-årsåldern eller kanske ända upp till 40-årsåldern. Jag är lite chockad över att så många från min uppväxt i min egen ålder (35) inte ens har fått barn än. Man får lära sig att man ska göra karriär, ha hus och bil men ingen information ges (vad jag kommer ihåg) i skolan om att det finns en tidsgräns! Dels blir dina ägg för gamla vilket gör att du riskerar att inte kunna bli gravid alls (se hur många IVF-center det finns idag!) eller så riskerar man att barnen får allvarliga sjukdomar (downs syndrom osv). Ett annat problem när man är gammal är att man inte har samma energi och fokus som man har när man är yngre. Jag önskar att någon hade berättat det här för mig för då hade jag gärna haft barn som 20-åring och sedan koncentrera mig på att göra karriär. Tv-serier som tex "Sex in the city" och liknande uppmuntrar unga tjejer till att vara glamorösa singlar sent i livet. Man kan inte ångra att man inte skaffade barn när det är för sent.

2) Staten och traditionella könsroller

Att det var färre skilsmässor förr vet säkert de flesta om. Det är för att det är lättare att skilja sig nu. Jag tror också att avsaknaden av traditionella könsroller också har att göra med det. Man visste vad man skulle göra förut. Om man var man skulle man försörja familjen och om man var kvinna skulle man ta hand om barnen och "stå vid spisen".

Jag tycker inte det är inte så konstigt att det blir så många skilsmässor när man inte vet vad man har för roll eller när förhållandet ska vara så jämställt att nästan exakt allt ska bestämmas och göras av båda. Vi måste komma ihåg att vi är däggdjur. Barnen diar, mamman tar hand om dem och pappan ser till att det finns mat och skydd. Det är därför kvinnor har bröst och män är bredaxlade och starkare. Innan välfärdsstaten var det familjen som tog ansvar för sig. Man måste samarbeta för att överleva. Idag behövs inte detta ansvar. Det kan bli en enkel utväg att gifta sig med staten istället för att lägga mer energi på att jobba på sin relation.

3) Vi lär oss inte i skolan om det allra viktigaste  -  om familjen

Jag kan inte minnas något som jag lärde mig om hur man gör för att skaffa familj på bästa sätt i skolan. Det enda jag kommer ihåg från sexualkunskapen var hur man skyddar sig mot att få barn och om abort. Vi lärde oss alltså om hur man inte får barn. Jag vet inte hur detta ser ut idag men jag kan inte tänka mig att det förändrats så värst mycket. Skolan borde inte lära ut något om detta överhuvudtaget men om man skulle ha med något ändå borde det fokusera på familjen - hur viktigt det är att skaffa familj i tid och hur man undviker separation när man väl har påbörjat ett förhållande. Det är ganska tydligt att det finns en agenda som inte är till för familjens bästa här. Det finns ju pengar att tjäna på trasiga relationer och röster att vinna av de som vill bli försörjda av välfärdsstaten.

4) Det är våra föräldrars ansvar att lära ut hur man hittar en bra partner

Jag är glad för de som har vettiga föräldrar som har gett dem en framgångsrik mall för hur man hittar rätt partner och skaffar familj. Föräldrar som kan föregå med gott exempel vilka egenskaper han eller hon bör ha och som talar om hur man ser upp för varningstecken. Föräldrarnas roll i valet av partner är mycket viktigare än vad man tror. Sedan vi är små blir vi programmerade och lär oss av våra egna föräldrar. Vi gör som de gör och inte som de säger. Om våra föräldrar gör misstag är risken stor att vi också gör det. Och om vi har föräldrar som inte tar det här ansvaret  - då är risken högre att göra fel val eller hantera relationer på ett dåligt sätt.

Alla kvinnor eller män som befinner sig i en relation med våld och kränkningar vare sig de är sändare eller mottagare av våldet borde höra det här: Du gör som du gör för att du har blivit programmerad till det. Våld föder våld. Och brist på närhet och att inte bli sedd gör att du accepterar det. Det säger jag för att jag har varit i en sådan själv. Man stannar i en relation som är sådan för att man tror att man kan "laga" den trasiga personen eller för att man tror att han eller hon kommer att förändra sig. Det är väldigt svårt att programmera om sig. Och att laga de sår man har fått under barndomen kräver väldigt mycket vilja och det kanske inte ens går under en hel livstid. Det dessa föräldrar gör eller inte gör är oförlåtligt. Detta hade inte hänt om de hade följt icke-aggressionsprincipen. Det är inte så konstigt att det finns så mycket krig och våld och dåliga relationer i världen alls. Det värsta är inte bara att deras färdiga produkt är skadad utan också att det sällan blir några konsekvenser (om barnet nu inte konfronterar föräldrarna)

5) Samhället borde vara baserat på familjer och inte en stat

I genomsnitt föds ungefär 2 barn per kvinna. Det låter "lagom" - så som man tänker sig att en familj ska se ut. Mamma, pappa och två barn. Men saken är den att genom att föda 2 barn ersätter man bara sig själv och sin partner. Om man ska öka populationen behöver man föda minst 3. Det borde vara en självklarhet med fredliga föräldraskap. För att skapa en bättre värld till nästa generation. Men det är ju inte så, så därför det viktigt att fredliga föräldrar föder fler barn. Tyvärr finns det väldigt mycket våld (både synligt våld och mindre synligt tvång) både genom att familjen inte känner till äganderätten av barn eller genom statlig indoktrinering vilket är bra för staten men inte för familjen. Genom välfärdsstaten blir staten viktig och familjen mindre så. Om familjen var viktig skulle det se helt annorlunda ut. Då skulle det finnas en skola som faktiskt såg barnen som sina kunder och inte som sina produkter och då skulle det egentligen inte finnas en stat..eftersom stater har våldsmonopol och fler skulle förstå hur skatt är stöld.

Så som det ser ut nu är det inte helt ovanligt att man känner sig ganska ensam när man väl har skaffat familj. Samhället är så individualiserat. Det är inte heller ovanligt att mor- och farföräldrar idag är upptagna med sina egna intressen och föredrar detta istället för att skapa viktiga band till sina barnbarn. Det är också så att vi förväntas klara oss själva och har ganska höga krav att klara allt i vardagen själva i vårt individualiserade samhälle. I många kulturer finns det stora släkter med många som tar hand om barnen, vilket jag tror är sunt för det är ett slitsamt jobb att ta hand om barnen hela tiden och man behöver avlastning. Och barnen behöver lite variation också. Det borde vara släkten som hjälper till med att ta hand om barnen där personerna kommer fortsätta att finnas i barnens liv. Inte främlingar på förskolorna som byts ut med jämna mellanrum. Då lär sig barnen att de inte alltid kommer finnas för dem och är utbytbara så då blir det en del av mallen för dem också när de växer upp.

Detta är mina funderingar och det mesta är baserat på eget tyckande och egna erfarenheter. Jag vill höra dina reflektioner - vare sig du håller med eller inte - sålänge diskussionen hålls i god ton och du kan argumentera ditt case!