Nu är det dags att skörda vinet i Tjeckien. Då ordnas det olika former av festligheter. Bland annat festivalen "Vinobrani" i Karlštejn söder om Prag. Det betyder "hämta vinet". Man dricker burčák som är ett vin som inte har fermenterats färdigt. Den har väldigt låg alkohol-halt men jag har läst att den kan fortsätta fermenteras inuti kroppen och öka alkohol-halten. Vet dock inte om det stämmer för vi drack den både i förrgår och igår och kände inget särskilt. Den smakar som druv-saft.
Vi gjorde exakt samma promenad för några månader sedan från våra vänners by Hlásná Třebaň. Det är ungefär 3 km att gå till Karlštejn-slottet genom åkrar och böljande ängar. Slottet i Karlštejn är som ett riktigt sagoslott. Beläget uppe på en klippa med tinnar och torn, omgiven av murar, ungefär som slotten kan se ut i sagorna. Idag var hela stan avspärrad på grund av Vinobrani-festivalen. Det är två dagar fullspäckade med medeltida festligheter. Om man klär ut sig som en medeltida person får man gratis inträde.
Vi bestämde oss för att fortsätta promenaden till kalkstensbrottet Mala Ameryka "Lilla amerika" som innebar några kilometer till. Den låg djupt inne i skogen. Man får inte gå ner för det stupar brant ett 50-tal meter eller mer. Men man kan stå rätt nära kanten vilket är lite läskigt när man ser hur brant det faktiskt är. Det finns också en Velka Ameryka "Stora amerika" men det innebär några kilometers promenad till vilket skulle vara för mycket för barnen.
Helt fantastisk färg på vattnet!
Det finns gruvgångar (som man kan se på bilden ovan längst upp). Ibland ordnas speciella turer så att man kan gå in i dem och upptäcka. Vår vän visade oss också ett häftigt Alice-i-underlandet-träd som fanns i skogen nära kalkstensbrottet. Där under trädet fanns mycket riktigt ett hål som man kan kunde gå in i som ledde hela vägen ner till ett annat hål vid kalkstensbrottet. Det var för brant där också, och man skulle behöva lite säkerhetsutrustning, så vi gick inte ner i hålet men såg några fladdermöss iallafall.
Det som påverkat mig mest i mitt föräldraskap är såklart min egen uppväxt och min egen familj. Jag hade förmodligen inte blivit den jag är med de värderingar jag har om jag inte växt upp så som jag växte upp. Jag vill inte nämna några speciella detaljer förutom att jag aldrig aldrig skulle utsätta mina barn för det jag har gått igenom och det också fanns också en stor risk att jag inte skulle ha blivit förälder överhuvudtaget - så - min strävan efter icke-aggression är en motreaktion till mina egna erfarenheter.
Självklart måste man lära sig genom misstag men en del saker önskar jag att vetat när jag var ung och en del saker har jag upptäckt i efterhand som jag tror skulle vara nyttigt att veta för yngre personer som kanske går i tankar att skaffa familj.
1) Man uppmuntras att skaffa barn "för sent" eller inte alls
Det är inte optimalt att vara förstföderska i 30-års åldern biologiskt sett. Det som gör att man föder barn så sent idag är att man indoktrineras i skolan till att behöva studera länge och göra karriär först - vilket gör att man inte blir färdig med att ha ett jobb som känner att man kan ta föräldraledigt från förrän i slutet av 20-årsåldern eller kanske ända upp till 40-årsåldern. Jag är lite chockad över att så många från min uppväxt i min egen ålder (35) inte ens har fått barn än. Man får lära sig att man ska göra karriär, ha hus och bil men ingen information ges (vad jag kommer ihåg) i skolan om att det finns en tidsgräns! Dels blir dina ägg för gamla vilket gör att du riskerar att inte kunna bli gravid alls (se hur många IVF-center det finns idag!) eller så riskerar man att barnen får allvarliga sjukdomar (downs syndrom osv). Ett annat problem när man är gammal är att man inte har samma energi och fokus som man har när man är yngre. Jag önskar att någon hade berättat det här för mig för då hade jag gärna haft barn som 20-åring och sedan koncentrera mig på att göra karriär. Tv-serier som tex "Sex in the city" och liknande uppmuntrar unga tjejer till att vara glamorösa singlar sent i livet. Man kan inte ångra att man inte skaffade barn när det är för sent.
2) Staten och traditionella könsroller
Att det var färre skilsmässor förr vet säkert de flesta om. Det är för att det är lättare att skilja sig nu. Jag tror också att avsaknaden av traditionella könsroller också har att göra med det. Man visste vad man skulle göra förut. Om man var man skulle man försörja familjen och om man var kvinna skulle man ta hand om barnen och "stå vid spisen".
Jag tycker inte det är inte så konstigt att det blir så många skilsmässor när man inte vet vad man har för roll eller när förhållandet ska vara så jämställt att nästan exakt allt ska bestämmas och göras av båda. Vi måste komma ihåg att vi är däggdjur. Barnen diar, mamman tar hand om dem och pappan ser till att det finns mat och skydd. Det är därför kvinnor har bröst och män är bredaxlade och starkare. Innan välfärdsstaten var det familjen som tog ansvar för sig. Man måste samarbeta för att överleva. Idag behövs inte detta ansvar. Det kan bli en enkel utväg att gifta sig med staten istället för att lägga mer energi på att jobba på sin relation.
3) Vi lär oss inte i skolan om det allra viktigaste - om familjen
Jag kan inte minnas något som jag lärde mig om hur man gör för att skaffa familj på bästa sätt i skolan. Det enda jag kommer ihåg från sexualkunskapen var hur man skyddar sig mot att få barn och om abort. Vi lärde oss alltså om hur man inte får barn. Jag vet inte hur detta ser ut idag men jag kan inte tänka mig att det förändrats så värst mycket. Skolan borde inte lära ut något om detta överhuvudtaget men om man skulle ha med något ändå borde det fokusera på familjen - hur viktigt det är att skaffa familj i tid och hur man undviker separation när man väl har påbörjat ett förhållande. Det är ganska tydligt att det finns en agenda som inte är till för familjens bästa här. Det finns ju pengar att tjäna på trasiga relationer och röster att vinna av de som vill bli försörjda av välfärdsstaten.
4) Det är våra föräldrars ansvar att lära ut hur man hittar en bra partner
Jag är glad för de som har vettiga föräldrar som har gett dem en framgångsrik mall för hur man hittar rätt partner och skaffar familj. Föräldrar som kan föregå med gott exempel vilka egenskaper han eller hon bör ha och som talar om hur man ser upp för varningstecken. Föräldrarnas roll i valet av partner är mycket viktigare än vad man tror. Sedan vi är små blir vi programmerade och lär oss av våra egna föräldrar. Vi gör som de gör och inte som de säger. Om våra föräldrar gör misstag är risken stor att vi också gör det. Och om vi har föräldrar som inte tar det här ansvaret - då är risken högre att göra fel val eller hantera relationer på ett dåligt sätt.
Alla kvinnor eller män som befinner sig i en relation med våld och kränkningar vare sig de är sändare eller mottagare av våldet borde höra det här: Du gör som du gör för att du har blivit programmerad till det. Våld föder våld. Och brist på närhet och att inte bli sedd gör att du accepterar det. Det säger jag för att jag har varit i en sådan själv. Man stannar i en relation som är sådan för att man tror att man kan "laga" den trasiga personen eller för att man tror att han eller hon kommer att förändra sig. Det är väldigt svårt att programmera om sig. Och att laga de sår man har fått under barndomen kräver väldigt mycket vilja och det kanske inte ens går under en hel livstid. Det dessa föräldrar gör eller inte gör är oförlåtligt. Detta hade inte hänt om de hade följt icke-aggressionsprincipen. Det är inte så konstigt att det finns så mycket krig och våld och dåliga relationer i världen alls. Det värsta är inte bara att deras färdiga produkt är skadad utan också att det sällan blir några konsekvenser (om barnet nu inte konfronterar föräldrarna)
5) Samhället borde vara baserat på familjer och inte en stat
I genomsnitt föds ungefär 2 barn per kvinna. Det låter "lagom" - så som man tänker sig att en familj ska se ut. Mamma, pappa och två barn. Men saken är den att genom att föda 2 barn ersätter man bara sig själv och sin partner. Om man ska öka populationen behöver man föda minst 3. Det borde vara en självklarhet med fredliga föräldraskap. För att skapa en bättre värld till nästa generation. Men det är ju inte så, så därför det viktigt att fredliga föräldrar föder fler barn. Tyvärr finns det väldigt mycket våld (både synligt våld och mindre synligt tvång) både genom att familjen inte känner till äganderätten av barn eller genom statlig indoktrinering vilket är bra för staten men inte för familjen. Genom välfärdsstaten blir staten viktig och familjen mindre så. Om familjen var viktig skulle det se helt annorlunda ut. Då skulle det finnas en skola som faktiskt såg barnen som sina kunder och inte som sina produkter och då skulle det egentligen inte finnas en stat..eftersom stater har våldsmonopol och fler skulle förstå hur skatt är stöld.
Så som det ser ut nu är det inte helt ovanligt att man känner sig ganska ensam när man väl har skaffat familj. Samhället är så individualiserat. Det är inte heller ovanligt att mor- och farföräldrar idag är upptagna med sina egna intressen och föredrar detta istället för att skapa viktiga band till sina barnbarn. Det är också så att vi förväntas klara oss själva och har ganska höga krav att klara allt i vardagen själva i vårt individualiserade samhälle. I många kulturer finns det stora släkter med många som tar hand om barnen, vilket jag tror är sunt för det är ett slitsamt jobb att ta hand om barnen hela tiden och man behöver avlastning. Och barnen behöver lite variation också. Det borde vara släkten som hjälper till med att ta hand om barnen där personerna kommer fortsätta att finnas i barnens liv. Inte främlingar på förskolorna som byts ut med jämna mellanrum. Då lär sig barnen att de inte alltid kommer finnas för dem och är utbytbara så då blir det en del av mallen för dem också när de växer upp.
Detta är mina funderingar och det mesta är baserat på eget tyckande och egna erfarenheter. Jag vill höra dina reflektioner - vare sig du håller med eller inte - sålänge diskussionen hålls i god ton och du kan argumentera ditt case!
Är du intresserade av alternativa lösningar för ett decentraliserat samhälle? Vill bli inspirerad av drygt 40 olika talare från olika länder? Vill lära dig om bitcoin, och höra en person som har rest jorden runt och bara betalat med bitcoin berätta om hur han gjort? Se drone-uppvisningar, spela VR-spel och träffa massor med likasinnade? Gillar du teknik och programmering? Gör blockkedjan dig kåt? Då ska du komma till Paralelni Polis den 30:e sept - 2:a okt. Föreläsningarna kommer hållas samtidigt på 3 våningar i detta faschinerande bitcoin-paradis och det kommer finnas massvis med inspiration!
We had a little bit of a chock when we were told that we were in the Mirror..and the headline was something that we never said! Later on we saw we were in plenty different European newspapers, many of them claiming stuff we haven't said or done as well. Some said they had spoken with us and one of them even put a picture of a different family in their article.
So, I will explain how this came about. In July we were asked if we wanted to be in a Youtube-film on the Barcroft Media channel. We were offered two hundred pounds and a promise of our links on their website. The journalist, Nathalie Bonney, made a film and wrote a lovely article which we approved of. Their business is to sell stories to the media. They have a lot of viewers, in general we like the idea and their stories on their site. It was a way to convey peaceful parenting and inspire families to take the step and become digital nomad worldschoolers - like we have. I am pleased that the idea has spread.
So this weekend, The Mirror called my husband and asked a few questions. They read back the quotes and assured us that the article was fine. However, on Sunday, we found that it wasn't at all what he had said to her. The thing is, our lifestyle is "too boring" for it to be worth writing about like it is, so newspapers enhance and make up stuff to appeal to their readers. Actually worldschooling and digital nomadism is not uncommon now when you can take your work with you to where you want to be. Just Google it.
I have been interviewed many times before because of my plane crash, so it is not the first time this has happened and I knew the risks. But hey, if you are a critical thinker, you will know that you shouldn't believe everything so then you probably wont give a fuck. I wont either until I finished listing the most amusing misinformations here. Perhaps this is a good warning for mainstream media to better themselves. On internet we have anarchy and its easy to put out facts. So you will have to adapt to it sooner or later.
1. "Our children are more advanced / too clever"
Several newspapers claimed this. The ones I found are The mirror, Closer, Mogaznews and The Sun. We have never said said it. We have said that the school system is forced in Sweden, and all schools have to follow a government programme which we have read and don't agree with. In Sweden they don't teach economics until the child is 16. They don't teach logic. They neglect a load of practical skills. The schools do not have the flexibility to include these areas even if they wanted to.
2. "We will never send our kids to school"
We have never said this either. Actually we have told Barcroft media on the video that our children can go to school if they want. In fact, we are always looking for a school that fits with our values which is peaceful parenting and non-aggression. If we find a school that fits that in a place where we can live we will definitely try it. Daily Mail, Mogaznews and a few other minor ones claimed we said this.
3. Another amusing headline is "Mom makes son drop out of school"
This website and this one claimed that. Which is not true of course. Our children have never been in school. They were four and two when we lived in Sweden. They tried 3 different childcare options. They didn't like the Montessori one because the staff changed and it wasn't good anymore.
4. "Family sell everything to take children on amazing worldwide adventure"
Daily express claimed that. Well not really. We had to sell our house in order to not have any ties to Sweden according to the advice from our accountant. The Swedish government decides unilaterally if you are resident there or not, and they count the number of 'ties' you have to the country. This includes family, owning property, spending time there. The Swedish government has been known to track down people who are no longer resident there if they still have ties. We fund our travels from our websites Hammockheaven, Mypashmina and TheRealRugCompany, not from selling everything.
5. "Mrs King considered the idea when Winston was claiming to be bored at nursery at was learning to read at the age of one."
Daily Mail claims we said that. Again, twisted facts. We thought about homeschooling, found out the law was quite rigid, made the mistake of speaking to local government officials about our plans, and realised we would have to be based in the UK.
6. They found the schools in Sweden where they lived ‘too restricting’ for their liking and wanted to try a more radical approach to teaching"
Metro says we say that. Its an understatement that they are "too restricting". Find out more here. All schools in Sweden are state funded, and the one who pays the piper calls the tune. According to the law, the schools get to decide what to do with about 8% of the time, 90%is decided by central government, and the child gets to decide 2%.
7. "Their dad revealed that when the boys saw a Roman amphitheater they found it boring, they were also not "bowled over" when they saw the pyramids."
Quotes TheMirror, Closer and TheSun. We spent a couple of months this autumn learning about volcanoes, romans and ancient Egypt. We visited many museums, read many books and watched plenty of documentaries. The kids were so interested so we decided to actually go to those places, which we did, because they asked and we also thought it was a good idea. Any of you who have been at the pyramids knows how unpleasant the dirty streets are in Giza and how annoying the sellers are. The day we visited the amphitheater was a day when we already had been busy exploring so the kids were tired by the end of the day.
8. "The pair were also unhappy with the limit on the number of days they could take the boys out of school. So they decided to opt out all together."
Quotes TheMirror and a few others like TheSun. In Sweden, the law allows 10 days per year. The power over whether or not to allow a parent to remove their children from school for 10 days is with the head teacher who has to ask the municipality for permission which they may or may not grant. (Most likely not if you dont plan to sign your kids up for a Swedish school abroad. It is illegal to disobey the decision.
9. The numbers
Plenty of newspapers claim different numbers of countries that we visited. Some say 15. When we were interviewed we had visited 26 countries with the kids, now they have been to 35. Me and Paul have been to 60 and 62. Also some say that we spend £3000 per month. This is not true. Might be a month if we buy long haul tickets only. Some say that Pauls education costed £4700 per term, that might be the current fees, but the first term Paul went to that school, it cost under £700. It was quite a long time ago and private school fees in the UK have risen a lot faster than inflation.
10. Global Unschooling
The term "Global Unschooling" is used - which the journalist Natalie Bonney coined. Its normally called "Worldschooling". I think it sounds great. My husband just bought the domain.
11. "Rejecting school or ditching school"
Yahoo news and a few others claim that we "reject school". Just to repeat - in Sweden, you don't have a choice to opt out. We never rejected school - just not being allowed to opt out! We want our kids to be the customers rather than the product.
12. "Last year Henry smashed a £600 laptop in a fit of rage and laughed when he realised it had broken." "Instead, Paul cancelled a train ride he’d booked and tried to explain they’d used the money saved to help replace the laptop."
Quotes The Mirror and also The Sun. He didn't do it in rage. And Paul didn't sell any train tickets. Once when Henry was 2, I was cooking and didn't give Henry the attention he needed for a while. He took my laptop and dropped it to see what would happen. Now he knows that laptops break easily. When Henry saw how upset I was he offered to sell his ride on train so that I could buy a new one, which was really lovely.
13. "Winston is so advanced when it comes to computers he can teach me things."
Quotes TheSun. It must sound like bullshit to you? Turning a feather into a quill. Winston knows the programming program Scratch quite well and shows us how to do things as you do when you spend a lot of time doing something!
The only news website that put out the article like it should be is Huffington Post. Thanks guys for spreading the message of peaceful parenting with your headline!
I haven't checked if these ones were correct but here are some links to foreign newspapers I found ourselves in:
Den här lördagen var en perfekt utflyktsdag till Kutna hora - staden där det finns en makaber kyrka med det passande namnet "Skelettkyrkan". Den är vackert inredd med ben och skallar som tillhörde upp till 70000 människor som dog digerdöden år 1318. Kropparna brändes på kyrkogården och begravdes för att sedan grävas upp igen under 1500-talet av en munk som sorterade dem i små "pyramider" i kapellet. År 1870 fick hantverkaren Frantisek Rint uppdraget att bleka benen och inreda kyrkan med dem på ett dekorativt sätt. Det finns stora högar med ben och skallar. Det finns också ben-girlanger i taket, pelare med änglar och till och med en vapensköld.
Till vänster - trappan ner till själva kyrkan. Till höger - "Skelettkyrkan" Sedlec Kostnice.
Välkomnande entré med blommor och skallar.
En vapensköld helt i ben tillhörande Schwarzenberg-familjen som köpte kyrkan under 1800-talet och en till hög.
Altare och änglar.
Ännu en av "högarna".
Familjen King i benkyrkan.
Girlanger i taket som kastar hänförande vackra skuggor.
En hög med lite bättre belysning.
Vi promenerade vidare och letade lunch.
Det här var nog det äcklaste jag ätit i Tjeckien. Maten simmade i fett. Undvik den närmsta restaurangen!
Den var åtminstone fint dekorerad.
Strax utanför fanns en souvenir-affär med såna här fina prydnader.
Kutna hora är staden som också är känd för sina silvergruvor och för silvermynten som producerades här. Silvret är anledningen till att Tjeckien blev så rikt under medeltiden. För att gå in i silvergruvan måste man vara minst 6 år. Vi skippade den eftersom Henry såklart också måste få komma med. Vi får återkomma!
Det finns många vackra kullerstensgator och vackra färgglada hus precis som i Prag som man kan vandra på. Det finns en hel del som är listat på UNESCO. Vi hittade några fina kyrkor på vår promenad. Först stannade vi till vid den enorma Katedrála Nanebevzetí Panny Marie som tornade upp sig vid slutet av vägen från ben-kyrkan.
Sen hittade vi en till som också såg ut som en jätte i jämförelse med de andra byggnaderna - Kostel sv. Jakuba. Den var verkligen imponerande. Till och med barnen som normalt inte gillar att titta i kyrkor var intresserade - både av skeletten i ben-kyrkan och den här enorma kyrkan med de fina dekorationerna.
Såhär högt i tak!
Vid horisonten fick vi syn på några märkliga torn - så då begav vi oss ditåt.
Vi gick förbi en marknad på vägen och blev erbjudna att provsmaka stekta maskar.
Nästan framme vid Santa Barbara-kyrkan.
Men vi kom aldrig fram. Det var en festival på torget strax framför den. Det fanns en scen, bilbana, sockervadds-stånd och en hoppborg med rutschkana som vi köade till så att Henry skulle få åka. Den var omgiven av en tillfällig inhägnad av metallpelare på fötter med metallkedjor i tidstypisk kommunistisk stil. Någon råkade dra i kedjan så att samtliga pelare drogs ner. En landade lägligt precis ovanför nageln på min tå. Den drygt 20-25 kg tunga pelaren hade gjort ett jack i min tå och strax därpå kunde hela torget höra när jag ylade av smärta. Vi sa åt ägaren till inhägnaden att den var livsfarlig för små barn men han brydde sig inte alls. Han var sur på att jag suttit på hans stol och väntat på att det värsta skulle gå över, någon räckte mig en servett, jag torkade av blodet och påbörjade den långa vandringen tillbaka till bilen enfota. Jag är rätt säker på att den är bruten eller att jag fått en fraktur för det känns som det är löst inuti och väldigt svullet - återstår att se om ett par dagar. Så det blev ett abrupt avslut på vår dag. Åtminstone kan vi vara glada att barnen inte gjorde illa sig där - då kunde det ju ha gått mycket värre. Och vi har fått tillbaka vår älskling som vi har precis har packat upp efter att ha legad förvarad i snart två år.
Jag har alltid tyckt om hängmatte-kulturen. För 12 år sedan började det dock på allvar - att inte bara gilla dem utan att leva på dem också. Vi började med att sälja ett annat märke som redan fanns. Med åren som gick blev det tydligare och tydligare att det var dags att starta eget helt efter vår egen filosofi. Därför skapade vi märket "Hamaca". Namnvalet var givet - på spanska betyder det hängmatta och i latinamerika är hängmattorna en självklarhet i hemmen.
Filosofin är självklarheter som vi har lärt oss med åren genom erfarenheter särskilt från resandet. Bistånd är bullshit. Det löser inga problem att köra runt i tjusiga toyota landcruisers, ordna fina middagar och bo i palats omgivna av taggtråd. Det här är det som en stor del av biståndspengarna går till. Om man vill hjälpa på riktigt - då är varken skatt eller bidrag till stora hjälporganisationer något alternativ. Alternativet är att ge folk jobb! Att ge dem verktyg och kunskap att klara sig själva - inte att bli beroende av statsmakter och bidrag. Välfärdsstaten är en lögn för att hålla röstboskapen på plats.
Så när vi har letat tillverkningar har vi haft det som krav att det ska vara en plats där personerna som jobbar trivs - som sköts på ett sjysst sätt och där man gillar att göra sitt jobb. Det är en nödvändighet inte bara för samvetets skull utan även för att kvaliteten på produkterna ska vara konsistent. Här kan du se min intervju med Marta som är supervisor på hängmatte-fabriken i Colombia.
En annan viktig aspekt är att - när det är möjligt - hitta kreativa sätt att minska miljöpåverkan. Helst genom att använda något som redan finns - som bomull som återvinns. Bomullen i det här fallet kommer från plagg från USA som sedan hanteras i Mexico så att det garn och skickas till fabriken i Colombia. Man använder inte bara något som redan finns - man använder inte heller de resurser som krävs för att odla bomullen. Stora vattenmängder går åt - vilket gör att den återvunna bomullen blir ett mycket mer miljövänligt alternativ än den ekologiska.
Återvunnen bomull och "cadejos längs kanten - med känsla för detaljer.
Jag har aldrig trivts med att jobba i en stor organisation för någon annan. Jag gillar inte heller det system som finns där man motiveras till att göra så lite som möjligt och ta från andra, såsom välfärdsstaten ser ut och våldsmonopolet. Det känns mer moraliskt rätt för mig att köra eget race även om man inte tillåts driva sitt företag hur man egentligen önskar får man mycket mer frihet. Man är inte "ägd" på samma sätt som en anställd. Vår företagsmodell ser lite annorlunda ut eftersom den är baserad på att vara "mobil" för att passa vårt nomadliv.
De som får jobb av oss är också sina egna. Så ingen äger någon. Det är 100% frivilligt att jobba med oss. Vi gör vad vi kan för att saker ska flyta på bra så de allra flesta som jobbar med oss har gjort det ganska länge. Då kan man säkert gissa att de trivs. Vilket är en del av vår filosofi.
Grundpelaren i verksamheten är att det ska vara fina kvalitetsprodukter, som folk vill ha, som gärna ser lite extra färgglada och detaljrika ut. Därför spenderar vi faktiskt rätt så mycket tid att jobba med design. Det är en av mina favoritbitar med att vara egen. När vi var i Colombia sist ritade jag upp en ny design för en hängmatta som var ganska lätt att producera men med fina handgjorda detaljer. Det blev en Artesano-hängmatta.
Eftersom vi lever på att sälja hängmattorna måste det också vara lätt för återförsäljarna så att de kan ska kunna samarbeta och sälja så smidigt som möjligt. Därför erbjuder vi dropshipping och affiliate-program så att vem som helst ska kunna sälja dem utan att känna att de behöver lägga ut stora pengar på att köpa in ett lager.
I filosofin ingår också att det ska finnas hängmattor för alla smaker och att det ska finnas ett brett utbud av andra varor som är relaterade som hängstolar, ställningar och upphängningsrep mm. Därför finns 100-tals varor på lager, som skickas ut från Lund till kunderna som handlar på www.hamaca.se och från Cambridgeshire från de som handlar på vår engelska sida www.hammockheaven.co.uk
Jag hoppas att du också tycker att hängmattorna är underbara nödvändigheter. Om du tycker det och vill hjälpa oss att fortsätta leva ett lite mera fritt och fredligt nomadliv på dem är du välkommen att handla på www.hamaca.se eller tipsa om att vi finns - eftersom vi lever på att folk rekommenderar oss.
Jag har skrivit en artikel om fördelar med att sova i hängmattor här - de är så mycket mer än en färgglad tygbit att hänga upp mellan två träd på sommaren. I länder där hängmattor traditionellt används har de en given plats i hemmen. När man väl upptäcker hur sköna och flexibla de är - finns det ingen återvändo!
Det har snart gått två år sedan vi sålde huset och lämnade Sverige. Efter ungefär ett och ett halvt års resande, mestadels snabba förflyttningar mellan olika länder i Asien, Europa och Amerika, bestämde vi för att vi behövde ta en liten paus och vara lite mer bofasta. Det finns de som reser långsamt (vilket kallas slow travelling). Det låter som det skulle kunna passa oss just nu. Vi har varit actionsökande "fast travellers" som skulle behöva bara ett liiitet break. Vi har besökt fler än 25 länder sedan 2015.
Både jag och min man (och även våra barn) har en stark dragningskraft till äventyrligheter. Det finns forskare som tror att det finns en gen för "wanderlust" som ungefär 20% av befolkningen har. Det är samma gen som för risktagande och spelberoende. Vi har nog en sådan.
Borneo 2015
Både jag och min man har rest självständigt sedan vi fick tillstånd från våra föräldrar. Och ganska mycket också. När vi träffades för 13 år sedan hade båda redan besökt ett 40-tal länder. Nu har vi två små barn på 4 och 6 år som snart nått dit också. Jag räknade på det häromdan och fick ihop att de varit i 35 länder. Kortare och längre tider och flera gånger ibland. Så vi har sett en del. Hur stater funkar. Hur korrupt det är. Verkligheten är inte samma som man lärt sig om i skolan.
Såhär efter nästan 2 år när jag blickar tillbaka kan jag inte på något vis säga att jag ångrar att vi tog beslutet att bli digitala nomader. Det var både ett nödvändigt ont eftersom det inte på något sätt är ok att staten med våld tvingar våra barn att gå i en skola med värdegrundspropaganda och för att vi behövde hitta ett sätt att jobba närmare med våra tillverkningar och stilla reslusten såklart.
Genom att vi har ett resande liv har vi kunnat ge våra barn (och oss själva) en ypperlig utbildning där de har fått lära sig om allt vi har träffat på i världen. Jag är medveten om att en del tror att barnen inte kommer ihåg saker och att det inte finns någon större anledning att ens göra en längre resa med ett litet barn. Vi har inte alls den erfarenheten. Jag vet inte om våra barn har extra lätt att komma ihåg men särskilt vårt yngre barn som är 4 år kommer ihåg detaljer från resan vi gjorde till Colombia och Centralamerika när han bara var 1 år och några månader. Han kände igen platser och påminde oss om vad vi hade ätit för maträtter där som jag hade glömt bort. Det hjälper nog att vi också pratar om saker vi har gjort och tittar på bilder, filmer och bloggen då och då.
Hursomhelst så tror jag att barnens minnesförmåga måste ha att göra med att de gör saker som är intressanta och som de vill göra - inte som de är tvingade till. Jag tror verkligen inte att tvång gör att ens barn utvecklas till sin fulla potential på något sätt. Vi vet ju själva att det inte är roligt att tvingas till något och det finns en del att säga om vad det gör med kreativiteten. Jag är övertygad om att vad de lär sig under resorna - om människan, om naturen, om "osynliga" gränser och stater kommer att stärka dem och förbereda dem för vuxenlivet på ett mycket bättre sätt än en skola kan göra. Själv hade jag blivit verklighetschockad när jag slutade skolan - liksom de flesta andra runt omkring mig. Att komma ut i vuxenlivet och med de utmaningar som fanns var jag helt oförberedd för. Jag kände att jag inte lärt mig de skills som behövdes för att vara med i verkligheten och på så vis hade jag unschoolat mig själv. Det är helt onödigt att utsätta sina barn för det här.
Jag har också lärt mig den stora lögnen om staten och familjen. Att vi uppfostras till att bli en del av det statliga kollektivet - istället för att ha sunda värderingar för familjen. Trasiga familjeförhållanden premieras, man lär sig inte hur man ska ta hand om barn optimalt, man lär sig inte hur man ska välja rätt partner för att inte få de där trasiga familjeförhållandena. Man lär sig att man ska göra karriär istället för att skaffa barn i rätt ålder innan ens ägg blir för gamla. Vi är inte biologiskt designade för att skaffa barn i 30-40 års åldern!
Resorna har såklart inneburit både positiva och negativa erfarenheter. Så som livet brukar vara men med lite mera fart. En del risktagande och överraskningar. Mycket nyttiga erfarenheter. Och intressanta sammanträffanden.
Att resa på lång tid och inte sätta någon gräns för hur länge är definitivt inte något som passar alla. Vi blir ju stöpta i den formen att man ska vara på ett visst sätt i Sverige. Att man ska vara en god medborgare som "anpassar sig". Som egentligen inte är något annat än en slav. Jag kan inte tänka mig att någon skulle acceptera den verkligheten som fanns om de på något sätt kunde se igenom ridån. De få som ser igenom det finner sig antingen i det eller lämnar landet för att få lite mer frihet.
Att det på något sätt skulle vara ok att någon annan bestämmer över dig (staten), att det inte är frivilligt att betala ofantligt höga skatter där stora mängder bara slösas bort..Om det var frivilligt..då skulle det kallas donation! Att dina barn tvingas till statlig propaganda under nästan hela barndomen. Att du faktiskt inte är fri att förflytta dig vart du vill. Du måste alltid ha med dig pass eller ID så att de kan se vem som äger dig! Ekorrhjulet. Där du jobbar hårt för att betala skatt och för din bostad som du knappt vistas i..för att du jobbar för att betala för den. Att du knappt ser dina barn.
Det finns en gräns för att driva företag på 18 år. Om man lär sig genom unschooling och vill driva ett företag är man fullt kapabel att göra det även om man bara är 10 år. Att sätta en gräns och förstöra de år som borde vara de mest konstruktiva är förkastligt. Jag tänker mig själv som tonåring och de runt omkring mig. De allra flesta hade ingen aning om vad de ville med sina liv och var trötta på det mesta. Högstadiet var bortslösade år för mig när jag nästan helt tappade lusten till att lära..och till att leva efter min fulla potential.
För oss, när vi bodde i Sverige var det svårt att se detta. Vi var ju mitt i det - även om vi visste att det var något som var fel. Det har aldrig varit tydligare än nu när vi har tagit oss från det svenska sättet att vara och kan titta på utanför bubblan. Även om Sverige sticker ut ganska mycket är det självklart inte bara Sverige utan varje land har mer eller mindre samma "osynliga" slav-system.
Någon som känner igen sig?
Det finns bara ett sätt att vara mera fri - och det genom att resa. Hitta någonstans där man inte är slav till samma grad. Det finns en 3 timmar lång gratis ljudbok som heter "Demokratins baksida" som är bra att lyssna på om man vill ta reda på lite mer om de lögner som lärs ut i skolan. Om demokrati. Om "värdegrunden".
De här två korta filmerna förklarar det ganska bra. Hur du är slav.
Vill du kommentera är du välkommen att göra så - var dock beredd att argumentera för din sak.
Idag hade de öppet för allmänheten på hobby-flygplatsen Letnany strax norr om Prag. Det fanns massvis med aktiviteter hela dagen. Det var hett. Riktigt hett. Som i Thailand ungefär så vi orkade inte vara ute så mycket och missade själva uppvisningen eftersom barnen ville åka hem och leka med lego istället men vi hann ändå se rätt mycket av flygplanen. En del kände vi igen från flygplans-muséet och vi såg många glidflygplan som köade för att dras upp i luften. Det fanns också brandbil, poliser, militärer och olika slags vapen i utställningen.
För barnen fanns det flera hoppborgar och kreativa hörnor. Och ett tält med billig öl och korv såklart för de vuxna. Säkerhetspersonalen drack öl redan på förmiddagen! Jag har dragit ner rejält på öldrickandet för min egen del. Jag dricker bara ofiltrerat och opastöriset nuförtiden. Och lite då och då bara. Det är lätt att bli öl-snobb i Prag när de fina sorterna kostar 10-15 spänn på restaurangerna. Ofiltrerat är utan tvekan det allra godaste. Det är inte heller så värst lockande att dricka saker som är uttorkande när det är så varmt. Nästkommande vecka kommer det bli runt 30 grader också.
Eftersom det var hett så sökte vi in oss i de stora byggnaderna vid flygplatsen (som hade en start och landningsbana av gräs)
Därinne tillverkades delar för Airbus som sedan transporteras till Frankrike för att sättas ihop. Jag kan gissa att det har att göra med att tillverkningskostnaderna är för höga i Frankrike så att de helt enkelt flyttade en del av produktionen hit istället. Det var riktig ordning och reda på den stora fabriken. Det fanns massor med spännande robotar som byggde delarna medan vi gick igenom. Det fanns en 3D-print också som skrev ut delar i aluminium. Det var lite kul att delar av den högteknologiska utrustningen var av märket "matrix".
Liten google-film om vår dag
3D-printad aluminium-del. Det luktade verkligen av olika metaller i fabriken!
Cesky Krumlov är en underbar stad - som tagen ur en saga. Här slingrar sig Vltava-floden som passar utmärkt för att åka flotte på mellan de trångt bebyggda gotiska husen. Vi stannade i Cesky Krumlov en hel dag nästan - som en del av vår resa till Liberland när vi skulle vända tillbaka mot Prag. Här finns det en riktigt härlig stämning. Man skulle kunna strosa runt bland gatorna i timmar. Vi promenerade längs floden upp till ett ställe som hyrde ut flottar. Det är en ganska lugn tur på floden förutom 3 vattenfall eller rutschkanor eller vad man nu ska kalla det. Se "worldschooling-filmen" nedan så ser du ett klipp hur det är att åka flotte på ett sådant vattenfall!
Så här ser stadskärnan ut. Staden är unesco-listad såklart.
En restaurang-meny som ett vattenhjul!
Floden delar upp sig och tar sig fram i stadskärnan också.
Bostadshus längs med flodkanten.
Köp vattenmelon och mojitos när du paddlar förbi!
Fantastiskt goda crepes och lemonad i Creperiet mitt i stan.
Det här stället.
Ta reda på vad worldschooling är och se hur det är att paddla nerför vattenfallet i Cesky Krumlov!
