måndag 9 mars 2015

Små äventyr i kochi

Kerala är känt för sina vackra vattenområden som kallas "back waters". Vi åkte på en halvdagsutflykt. Det var varmt, 36 c, men med svalkande vind då det var åska i luften. Henry "fiskade" med en pinne och lekte med sin kokosnöt.

Vår rickshawförare Shahir tog oss dagen efter på en heldagstur för ynka 70 kr, vi åkte till en riktig fiskeby med fin strand, och till en enorm fiskodling i back waters, och badade på hotel killian för att det var varmt.

Ett tips till de som åker till fort kochi:

Strunta i turistrestaurangerna - ät på Sri krishna café istället. På vanlig restaurang kostar det ungefär 120 kr för 2 vuxna och 2 barn, på Sri krishna kostar det ca 20 kr. Och då får man underbart goda masala dosas och thalis.

Shahir tog oss också hem till sin familj. Han har en fru och två små barn. Winston och hans äldre son spelade "Subway surfers" på telefonerna.

De bodde litet men mysigt. Ungefär som oss med en stor säng och en extra madrass. Man behöver inte mer än så.

Dagen efter åkte vi rickshaw till flygplatsen och vidare till Maldiverna. Winston och Henry älskade rickshawen















posted from Bloggeroid

torsdag 5 mars 2015

I ett sprudlande grönt Kerala

Från ökenlandskap till djungel - en grönskande sådan som är så intensiv att man nästan får ont i ögonen.



Varandras motsatser, så mycket kontraster som det nästan går. Ökenlandskapets tomhet byts mot livlighet. Ett Indien som vi känner igen men som ändå är lite annorlunda. Det är första gången som vi är i Kerala. Det har alltid varit norra delen av Indien förut. Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi har varit i det här landet men det var senast 2007 iallafall. Och ganska annorlunda att åka med barn. Inte mycket som har förändrats. Det är samma rikshor och samma kaos. Samma frustration med internet som inte fungerar och saker i allmänhet som inte fungerar.



Ändå är det så harmoniskt. Folk är så softa. Allt går i långsam takt som all tid i världen finns. Maten smakar gott. Stället vi bor på är soft, Coconut Grove, som är ett Airbnb homestay hos en jättetrevlig familj. Det är 34 c varmt och vi har hittat till en pool.








3 dagar i Dubai


Vi gjorde en snabbvisit i Dubai. Vår första dag ägnades åt att hitta ett nytt ställe att bo på eftersom våra Airbnbvärdar inte riktigt hade förstått vad "Familjevänlig" betyder och vräkte oss via ett brev som var lämnat på köksbordet för att barnen var för högljudda (!!). Vi hade anlänt vid 9tiden på kvällen, enligt överenskommelse. De visste även att vi hade 4 timmars tidsskillnad. Jag förklarade att barnen inte skulle förstå tidsskillnaden och säkert lägga sig ganska sent vilket de OKade. Vi gick en promenad, åt middag och läste sagor. De hade somnat vid 23.30tiden. I brevet klagade de även på att Henry hade kastat en jordgubbe på deras TV. Så på morgonen packade vi ihop och kollade Airbnb och Booking.com. Det fanns inte så värst mkt att välja på så vi valde ett hotell med matlagningsmöjligheter som inte var så dyrt, som låg precis vid startbanan på flygplatsen så att man hörde varenda flygplan som lyfte kanske varje minut och från sängar som var ungefär lika sköna som ett trägolv. Men men.

Dagarna här ägnades åt anmälan till Airbnb och en hel del mailande med värdarna. Jag tror inte de förstått konsekvenserna av att kasta ut en familj, som inte begått något brott förutom att barnen inte kunde förstå en tidsskillnad på 4 timmar och en jordgubbe som kastats på en tv, som planerat deras vistelse hos dem och inte kan något om Dubai. Nej jag blev rasande. Nu har jag fått tillbaka alla pengar även för natten vi bodde där + en giftvoucher för 600kr som ursäkt från Airbnb. På den här listingen ska ni alltså inte bo, de är helt sjuka i huvet på sättet hur de har valt att skriva en vräkningsorder istället för att prata och hur de inte har förstått vad familjevänlig betyder. http://www.airbnb.com/rooms/2355971?euid=f86521fb-a034-ebd3-c466-f53d5de30d2b

När vi inte höll på med det här besökte vi flera malls i Dubai. Livsstilen i Dubai är enorma malls. Det är för soligt mitt på dagen. Allt man vill ha finns i mallsen. Tom hotell och Ikea. Vi åt lunch på Ikea för det var billigast, jag åt veg tikka och paul Chicken tikka, barnen fick nånslags fish and chips som var formade som glada gubbar. Vi åkte till Dubai Mall för att hämta ut våra onlinebiljetter till världens högsta byggnad Burg Khalifa, som är 828 m högt.

Taxichauffören som körde oss var ny och detta var hans andra dag, han hade ingen kortläsare och hade inte förstått reglerna hos Dubai Mall. Paul sprang ut för att hämta ut kontanter för att betala honom. Medan han gjorde det körde han iväg till ett annat ställe med mig och barnen. Jag hade inget simkort och inga kontanter så jag fick panik ifall vi skulle tappa bort varandra. Efter 10 minuter såg jag Paul. Då hade taxichauffören blivit rasande för att han hade fått betala 500 AED i böter för att han ställt sig på fel ställe. Han stod och skrek på mig så jag tog barnen och sprang till Paul och vi stack iväg från honom i Dubai Mall för att han var helt knäpp. Han följde efter oss. Paul ville betala det han var skyldig men taxichauffören var väldigt aggressiv. Säkerhetspersonal och polis blandades in. Efter 2 timmar var vi färdiga. Polisen ville att vi skulle välja ett straff till honom (men det är klart att vi inte gjorde det, vi bad dem att släppa honom men tyvärr tror jag att taxichauffören blev av med sitt jobb faktiskt.

Dagen åkte vi upp i Burg khalifa, besökshissen gick till 459 meter ungefär så inte hela vägen upp men utsikten var ändå jättehäftig. Vi var mycket högre upp än resten av skyskraporna.

Hela Dubai är en högteknologisk fantasistad, som lika gärna skulle kunna vara belägen på en annan planet. Förutom att det verkade vara ohållbart. Vatten transporteras i bilar från avsaltningsfabriker, och ingen sopsortering finns. Ändå så himla mkt konsumption.

Vi träffade en rumänsk hemskolningsfamilj i Zeida park som berättade om hur det var att bo i Dubai, och att det fanns flera 100 familjer som hemskolade för att skolorna här var så dåliga.

Tydligen så är nästan hela befolkningen expats. bara 16% är originalbefolkning. Man betalar inte skatt här och ordnar sjukförsäkringar och sånt privat. Araberna får 100000 dollar av staten när de blir 18 och får ett hus och massa pengar när de gifter sig. Gästarbetarna får självklart ingen del av det.
Konstigt ställe. Nu har vi åkt till Kerala. Åker vi hit igen? Fast vi har två dåliga erfarenheter som var ren otur? Kanske för det är billigaste stället att åka till från Indien. Men jag tror inte att vi vill bo här. Och jag tror att det var mer stress än semester att komma hit denna gången.



                                                                Ikealunch fast här får man indisk mat

Muräna i Dubai Mall

                                                                       
Vår middag på hotellet: Gurka, Sushi, Hoummus, libabröd, myntasallad, labneh, favabönor, granatäpple, oliver från syrien, bröd med kryddor på och ost som ser ut snören.

Utsikt över Iran, nära Shiraz, från flygplanet. Kul att GPSen funkade på telefonen så att vi visste hur vi åkte!

Lekplatsen på Zeida park in Dubai

Burj Khalifa


Bilder från Bukarest

Familjebild utanför Peoples palace


Utsikt från Peoples palace

Sinaia, nära Peles castle

Peles castle

Old town i Bukarest


Lekland i Sinaia

Lekplats i parken i Bukarest




söndag 1 mars 2015

Små äventyr i Bukarest

Nu har det gått en vecka nästan och jag har inte hunnit skriva för när det har funnits en lugn stund har tröttheten gjort sitt.  I skrivande stund befinner jag mig på flygplatsen Henri Coanda utanför Bukarest mitt utanför en wifihotspot som ligger mitt inne ett rökrum.  Det är en "rökfri"  flygplats så det finns massor av sådana här.  Vår kundservice som heter Ada som bor här gissar att ungefär 80 % röker.  Hela Bukarest luktar cigarettrök så kanske inte så konstigt.

I denna skrivande stund befinner jag mig på ett wizz Air flygplan på väg till dubai.  Jag försöker slappna av trots hoppigheten inuti mig.  Som vill vara tryggt på marken och inte i något som jag inte har kontroll över 10000 meter ovanför den. Aldrig kan jag glömma vad som hände den 27e december 1991 då vårt flygplan störtade och bröts i tre delar,  den ena mitt framför fötterna på mig.  Jag ska inte berätta mer om det nu för nu ska jag berätta om Bukarest och Rumänien.
Jag hittade en penthouselägenhet mitt i centrum på airbnb med utsikt över den kaotiska Bukaresttrafiken och med tbana precis utanför.  Vi använde lägenheten som vår bas och gjorde utflykter varje dag. 
Första dagen kom vi fram sent så vi åt bara middag på den irländska puben nedanför "the harp". Och träffade pojken med de knarkande föräldrarna.


Dag 2 besökte vi shoppingcentret för att köpa simkort och fika,  vi träffade vår kundservice Ada för första gången.  Vi hittade henne på Elance och hon har jobbat hos oss sedan i höstas. Vi gick till tandläkaren eftersom jag behöver dra ut två visdomständer men de behövde ha en kirurg eftersom tänderna låg för djupt och kirurgen var inte tillgänglig förrän nästa vecka.  Jag ska samla mod till att dra ut en i chennai och en i Bukarest på vägen tillbaka, då man visst måste dra ut vid separata tillfällen eftersom man måste ha en sida fri att tugga på.  Brrrrr.
Sedan åkte vi till parken i Bucharest.  Den var jättestor och hade flera lekplatser.  Winston och Henry tyckte det var jättekul.


Dag 3 besökte vi Naturhistoriska museet.  Det var värt att gå dit tycker jag.  All info fanns på engelska också och det fanns en jättehäftig konstgjord grotta. Rumänsk tv var där och ville att jag och Henry skulle önska rednex lycka till på rumänska i deras eurovision tävling som pågick just nu,  så vi är visst med på den statliga tvkanalen där.  Det verkade som om de trodde att rednex var poppis i Sverige tills jag berättade att de inte varit det sedan 90-talet. Winston blev upprörd för att han inte blev intervjuad så Paul frågade om de kunde intervjua honom också så vi är med på rumänsk tv allihop.


Dag 4 besökte vi "Peoples palace", diktatorn Nicolae Ceachescus byggnad,  ett slavdrivarprojekt som jämnade en stor del av Bucharest med marken 1983 för att få plats med det, som ledde till att han och hans fru Elena skjöts till döds 1989 innan det ens hann bli färdigt.  Istället tog Nicolaes kumpaner över och färdigställde palatset,  med magnifika kristallkronor och marmorbeklädda enorma salar vilket säkerligen kostade mer än att riva dem,  trots att politikerna hävdade tvärtom. Enligt guiden är detta den största byggnaden efter Pentagon.  Nästan alla salar vi såg var tomma. Önsketanke att alla Rumäniens hemlösa skulle flytta in,  de skulle nog få plats!  Istället används byggnaden till politikerna och som turistdestination. Idag gjorde jag iordning ett matpaket till en gammal dam som jag såg tiggde på gatan ifrån köksfönstret.  Tänk om hon skulle få flytta in!  Helt absurt att politikerna tillåts disponera palatset och knappt använda det till något när det är fullt av hemlösa här.  Alla som jag har pratat med har sagt att man inte får tillbaka något nästan på den höga skatten man betalar (40%).  Om man blir riktigt sjuk måste man betala för sin vård enligt Ada.  De som inte har råd lämnas kanske att dö om ingen betalar för den. Vi träffade Ada igen på en mysig restaurang som hette "harbours place" på Piata Romana,  och blev tipsade om köpcentrumet AFI Mall,  för att köpa piratsvärd till pojkarna och mat.  Det var nog det coolaste köpcentrumet jag varit på!  Det fanns berg-och-dalbana och skridskobana inne,  samt flera lekland med minikaruseller och sånt,  och en damm där Winston och Henry körde runt med ankbåtar.


Dag 5 tog vi tåget till staden Sinaia som ligger vid de Transylvanska alperna.  Vi besökte sagoslottet Peles,  som var otroligt vackert dekorerad,  både på utsidan och insidan.  Vi betalade inte för att få tillstånd att fotografera inne så tyvärr har jag bara en bild inifrån. Henry tyckte nog att det var roligast att skära med sitt svärd i snön utanför. Vi tänkte ta linbanan till bergstoppen (detta är en skidort)  men vi var så frusna att vi bestämde oss för att fika i staden istället.  Vi hittade ett köpcentrum med lekland,  perfekt för Winston och Henrys ålder,  så de hade jättekul medan vi passade på att ta en kopp kaffe och svara på lite mail.


Dag 6 bestämde vi en träff med en rumänsk familj,  Andreea och Florian, som unschoolar sina pojkar på 4 och 6 år på ett bibliotek med lekrum nära Piata Romana.  Det var så kul att hitta likasinnade,  de hade exakt samma idéer som oss om skolan och livet i allmänhet. Vi ska definitivt träffa dem igen nästa gång i Bucharest.  På kvällen träffade vi Ada igen en sista gång.


Dag 7 är idag.  Har bara packat,  gjort iordning lunchlåda och rest.  Vi kommer fram sent på kvällen så denna dag går bara åt till att resa. 
Andrea har en rumänsk vän i Dubai som unschoolar,  vi kanske träffar henne med.  Det enda som är planerat är en tripp i världens högsta byggnad,  Burg Khalifa.  Jag har köpt biljetter dit tills på måndag.

söndag 22 februari 2015

6 länder på en vecka

Efter Frankfurt åkte vi västerut mot England, åt frukost i Tyskland, lunch i Holland, en kopp te hos en gammal vän i Belgien och middag i Lille i Frankrike.

Vi hittade det här coola Airbnb stället
https://airbnb.com/rooms/2603058?s=8

Dagen därpå tog vi båten. Frankrike var råkallt och trist så det var skönt att komma hem till våra goda vänner, som har två pojkar som är lite äldre än våra, som älskar att leka med varann. Nästan en hel vecka i gott sällskap. Sen bestämde vi oss för nästa steg på denna resa, och det var att komma till Indien på något billigt sätt. Vi befinner oss nu i Bukarest i ett penthouse med utsikt över mitt i stan. Efter en någorlunda skakig flygning. Vårt värsta bekymmer är vad vi ska göra med den ensamma treåringen som lekte utanför dörren på natten, vars föräldrar satt i en bil en bit bort och injicerar heroin. Alternativen: a) ta hand om honom med risk att bli straffad för kidnappning b) ringa polisen med risk för att de inte gör något och att pojken kanske blir straffad av sina föräldrar för det. Eller c) ingenting. Det är hjärtskärande men vad ska man göra, vilken uppfuckad värld vi lever i..





söndag 15 februari 2015

Frankfurt messe

Tyskland är en av världens största ekonomier. Här samlas alla stora inredningsföretsg på bland annat Ambiente mässan i Frankfurt som vi gick på igår. För att träffa några av våra leverantörer och några av våra konkurrenter. Och för att få nya idéer. Hängmattevärlden är ganska liten, de flesta känner till varandra på gott och ont.

Jag rekommenderar verkligen till de som vill starta eget eller expandera sin verksamhet att gå på mässorna. Man får alltid nya idéer. Igår bestämde vi tex med ett mattföretag att beställa mattor från dem med dropshipping och de ville sälja våra hängmattor också som vi också erbjuder dropshipping för. Win Win.

www.hamaca.se

Vi pratade också med en av våra leverantörer/konkurrenter, Henry kissade i deras hängstol. *asg*

Nya idéer för alpaca också. Henry och Winston älskade de mjuka kuddarna. Bra reklam för dem!








fredag 13 februari 2015

Wir sind in Frankfurt

Autobahn kryllar av svenska bilar.. Sportlov? Utan att först ha sett registreringsskylten eller höra dem prata syns det långa vägar att det är just svenskar. På vägcafeet såg vi hur de genomförde sina säkerhetskontroller, kolla skiboxen från alla håll att den är låst, att bilen verkligen funkar och samma outfit hade de allihop, Adidas byxor och tjocka stickade tröjor.

Vi bor på ett hotell lite utanför Frankfurt, har tagit tåget in till stan på en kort sightseeing. Imorgon Ambiente messe som är viktigt för oss i hängmattebranschen.








posted from Bloggeroid

torsdag 12 februari 2015

En väldigt seg dag två i Hannover

Vi bor fortfarande på det här pensionatet som verkar vara ett pensionerat gruppboende för alkisar /narkomaner. Högst upp i ett trapphus med deprimerande billig inredning och grå himmel utanför. http://www.booking.com/app_link/hotel/de/naturfreundehaus-hannover.html?aid=349407&checkin=2015-02-13;checkout=2015-02-15;group_adults=2;app_hotel_id=277538 Tyskarna är också sparsamma med värmen tydligen så man får ta varma duschar och kura ihop under täcket för att hålla sig varm i början.

Det är råkallt ute, en sån kyla som kryper innanför skinnet nästan. Som påminner om att Europa gör sig bäst på sommaren.
Som gör att staden bäst utforskas från någon av de många spårvagnar som finns här.

Den enda uppgiften idag var att hitta en tvättomat och tvätta kläder eftersom vi inte hade ett enda par rena strumpor och kalsonger kvar (reser lätt). Paul hittade en som var en kombinerad tvättomat med café och pub inuti, där vi åt vår frukost medan vi väntade på att tvätten skulle bli klar.






onsdag 11 februari 2015

Hannover here we come

Efter frukost tog vi oss lite längre söderut mot ambiente mässan i Frankfurt, något som är viktigt att gå på för oss i hängmattebranschen. :)

Vi läste att hannover var en trevlig liten stad, bra för småbarnsfamiljer. Vi gick på https://www.visitsealife.com/hannover/en/

Ett akvarium med en liten inglasad djungel. Inget spektakulärt men perfekt att spendera en kylig eftermiddag med de små.

Där fanns små akvarium, flera med små titthål på och en liten grotta med discolampor i.

Efter det en tur till ett shopping centrum där vi var på jakt efter middagsmat och nya skor till Henry.

Mat hittade vi men inte skor. Men kul för pojkarna att åka på de glatta golven med sina sparkcyklar. Jag blev påmind om hur mycket jag avskyr ytligheten som märks så väl i sådana shopping centrum, jag tror vi beställer skorna på nätet istället och får leverat i UK!

Nu befinner vi oss på det billigaste boendet jag hittade här, ett gasthaus lite utanför som påminner om ett boende för alkisar. Man får vad man betalar för. Och det är ju bara att sova i. Och vi möblerar ändå alltid om så det är ingen idé att ha något fancy. Nu ska jag försöka hitta ett Airbnb i Frankfurt i tid så vi får nåt trevligt.










posted from Bloggeroid

Kontraster i Hamburg

Vi tog en snabb promenad i råkalla Hamburg i något som såg ut som det lokala sexkvarteret. Längs gatan stod lyxbilar parkerade, snuskgubbar som kollade in i fönstrena på sexshopparna, och på vara ett kvarter var det kanske 7/8 st människor som sov i sovsäckar på gatan.










posted from Bloggeroid

Hamburg inte Bremen

Vi orkade inte åka till Bremen så det blev Hamburg istället. Bilglasstället i Bremen som skulle fixa bilen som fick rutorna krossade i slottskogen beställde bara in ett av fönstrena ändå så då behövde vi inte åka dit. Med tyskt simkort kunde jag googla simhallar, alla ville bada. Så jag hittade en med dinosaurier http://www.baederland.de/bad/festland.html i Hamburg. Och ett billigt hostel, bara 35 EUR. Häftigt ställe. Lite som Amsterdam med alla neonljus och snuskiga lap dance ställen




posted from Bloggeroid

måndag 9 februari 2015

Bye Bye Göteborg!

Nu är vi på färjan till kiel. Imorgon kör vi till Bremen, och fixar bilrutorna som någon idiot krossade när bilen stod parkerad i slottskogen. 2 dagar i Bremen tror jag. Sen hängmattemässa i Frankfurt.

söndag 8 februari 2015

Näst sista dagen i Sverige

En långsam dag. Bakfull har jag inte varit på ungefär 6 år, innan graviditeterna. Tack för en kul kväll Nadine! :) Perfekt början på en riktigt långsam söndag. Ett nytt Nepalesiskt hak på första långgatan. Namaste Nepal restaurang. Riktig Nepalesiskt mat för en gångs skull. Momos, dahl bhat, och Nepalesisk barnmat.

Börjar dagen här sen ett par ärenden och umgås med fina vänner i Trollhättan. Imorgon Tysklandsfärja.





Tips på att tjäna pengar på resande fot

Den här länken har jag letat efter förut. Det finns föräldrar som är ensamstående som klarar att worldschoola sina barn genom att enbart undervisa på www.buddyschool.com

Har du någon kunskap att lära ut, kanske något språk, något instrument, eller något annat kan du tjäna pengar här var du än är. Skitsmart idé